Nej, det här är inte min bokhylla - fast visst är den läcker att se på? Faktum är att jag har en vän som färgsorterar sina böcker. Snyggt, men det känns lite tokigt. Hade en konversation om konsten att ordna bokhyllor igår på en trevlig middag hos goda vänner, och det tycks vara ett sådant där ämne kring vilket man inte så enkelt når konsensus. Ett par hade just sorterat alla sina böcker, nu står de alla i alfabetisk ordning utifrån författarens efternamns initiala bokstav. Imponerande, men vi andra undrade förstås vad som händer när det fylls på - flyttkarusellen lär bli evig och ständig. Ett tips för den som till äventyrs vill ordna det så är dock att jobba lodrätt, och inte vågrätt, ifall det finns flera bokhyllor. När det ska flyttas runt, blir det kortare avstånd och mindre stök om de ska flyttas ett stycke neråt.
Själv har jag ägnat delar av dagen åt att flytta in i en ny förvaringsmöbel, och överlag ordnat det snyggt och prydligt i arbetsrummet/biblioteket. Den glädje och inre tillfredsställelse detta frammanade, korresponderar väl med bilden här invid - däremot skulle jag aldrig kunna färgsortera mina böcker, ej heller i bokstavsordning. Nej, om dock för betraktaren en salig röra, utgör mitt system ändå en navigerbar enhet, med tematik och personliga konnotationer. Stod länge häromdagen med Kaj Björks bok om Karin Boye och Lars Björk och funderade. Det gäller att det blir rätt. Vi känner oss för just nu, jag och boken, och jag ska fråga den om några dagar hur den trivs i omgivningen. Eventuellt blir det fråga om omplacering.
