Reste till Karlskrona i förmiddags för att lunchtala om min bok för ett antal lärare och företagare som samlats vid Ung Företagsamhets mässa i Blekinge. Det var på näppen att jag hann. Planet var en halvtimme försenat från Bromma pga inväntan av Olofströms hockeylag som kom med anslutande flyg från Sundsvall. Men blott fem minuter efter planerad tid kom jag in och kunde hålla mitt föredrag. Jättefin respons, och två som kom fram efteråt och berättade att de känt igen sig till hundra procent. De var båda hemvändare från utlandsvistelse. Sådan respons betyder mycket, också för att det är uppenbart att det har betydelse för dem personligen att få ord satta kring något som inte varit en positiv upplevelse.
Efter lunchen var det dags att besöka mässan, och som vanligt blir man både glad och upplyft av all vilja, kreativitet och uppfinningsrikedom som entreprenöriella unga åstadkommer. Gick runt och pratade med ett flertal av utställarna, och gjorde några inköp. På bilden syns Sambreel UF, som sålde snygga paraplyer, vilket jag faktiskt behövde ett. Fick förtroendet att köpa på krita, men har nyss gjort mig kontant via nätbanken. Tyckte deras monter var ambitiös, med ditplockad dusch och bassäng, så att den köpsugne ska kunna prova paraplyet under regnliknande villkor. Såg nyss på deras blogg att de vann pris vid ceremonin i eftermiddags som bästa företag - så nu bär det av till Stockholm för gänget och final den 14-15 maj - grattis!
Annars fanns många andra finurliga och bra företagsidéer; bl a fanns Karlskronas Hästjour UF, en tjej vid namn Sara Morell som haft hästintresse sedan barnsben och nu erbjuder hästägare en jourtjänst, vid resa eller annat behov kan hon komma med kort varsel och ta hand om hästarna. Smart och kul när hobbyn blir företagsidén. En annan person jag talade med var Walwala Khulmi, som med hjälp av recept från pakistanska kvinnor bakade och sålde utsökta små bakverk - själv köpte jag en supergod kaka med kokos och nötter i - med syfte att kunna använda del av vinsten till att köpa symaskiner till kvinnorna som bistått med recepten. Ett annat företag hette Gymnasieguiden UF, och bestod av tips och råd för att göra gymnasietiden så bra som möjligt, både vad gäller studieteknik och sociala intressen. En råsnygg design på varumärket hade Re Wear, med deskriptorn "re-do re-love fashion". Två sykunniga och modeintresserade som gör om gamla kläder och säljer. Visitkorten i form av snygga pappersbadge:ar som såg urproffsiga ut.
Ett par tydliga trender kunde ses. Det ena handlade om sladdtrasselprodukter - räknade till åtminstone tre eller fyra som sålde prylar i syfte att hindra mobilsladden från att trassla till sig. Köpte en från CableTwist som var importerad från Kina och var söt. En annan version var gjord i beskuren plastmatta. Den är nog lite otymplig att ha i handväskan, men färg och form gjorde att den blir en utmärkt leksak för yngste sonen. Kanske en produktutvecklingsidé? Det andra handlar om att många väljer att skänka vinsten till välgörande ändamål. Här finns anledning att fundera. Det finns en hel del "riktiga" företag som får ihop det där, att kombinera det ideella och det kommersiella, men här är det tveklöst så att det inte går ihop sig på annat sätt än att företagandet blir ideellt och omöjligt att leva på. Somliga företagsidéer kan nog lyfta om man gör det rätt, bl a hade man låtit barn måla på disktrasor som sedan såldes till förmån för Childhood. Skulle man göra det smart kunde man nog skapa både ett livskraftigt företag som gick att försörja sig på, samtidigt som en del av överskottet kunde gå till den sociala verksamheten...
Hur som helst var det en energikick att gå dit, och för många är UF-företagandet en verkligt viktig erfarenhet. Det var lite blandade kommentarer kring utsikten och tanken att fortsätta med företagande efter skolan, men alla tyckte att erfarenheten var bra. En kille hade inte kommit i hamn med företaget, så han hade inga produkter eller tjänster att visa upp, utan en affärsplan som aldrig blev realitet. Men för honom var det ändå en erfarenhet som han skulle ta med sig. Vackert så.
