I eftermiddags arrangerade flera samverkande aktörer inom Jönköpings kommun det första seminariet av tre i syfte att utveckla metoder för att ta tillvara kompetens bättre, oavsett den kommer invandrad eller hemvänd. Vid detta första seminarium var tanken att tala om utmaningarna och problembilder, men i steg två och tre ska fokus ligga på lösningar.
Det var ett trettiotal deltagare, och de allra flesta bar egna erfarenheter av att ha vandrat in i Sverige, och här på plats kämpat för att få använda och ställa till förfogande sin kompetens. På bilden (vänster) är Klara Kerekes, lärare och forskare i matematik och algebra, som berättade om sin egen snirkliga väg och frustration/utanförskap i att inte få bidra, men som till slut tack vare eget driv, fick komma till sin rätt. Påfallande många av dem som berättade om svårigheterna hade akademikerbakgrund, där var folk med såväl magisterexamina som andra utbildningar. Men det fanns också hemvändare där, som efter många år utomlands kände att ingen frågade efter kunskapen, föreslog att de som ska resa ut ges möjlighet att komma i kontakt med dem som nyss varit ute. Jag vet inte hur man löser det rent praktiskt, men idén är förstås god. Nätbaserat, kanske?
Det blev ett lärorikt utbyte, och det var många som uttryckte en glad och positiv förväntan på att de här sakerna luftades och tittades på. Själv for jag därifrån med många nya infallsvinklar och uppslag, och en god förhoppning om att initiativtagaren, kommunalrådet Anna Mårtensson (mitten) ser till att allt snack idag omsätts i god verkstad.