You could see that one coming. I fredags däckade en konferensdeltagare i förkylning, och fick spendera resterande tid i sängen på hotellrummet. Han for hem lite fattigare i fredags efter att ha betalat sin räkning för room service-notan, och utan att ha kunnat ta någon del av konferensen. Bredvid mig satt en av mina flitiga bloggläsare, som också blev förkyld. Faktum är att det hostade, nystes och snörvlades ganska friskt bland auditoriet. Själv kände jag mig pigg; genomförde ju min redan nämnda parad av idrottsprestationer. Men som vanligt bevisar sig sägnen. Högmod går före fall. Hybris följs av nemesis. Men jag har inte gått i däck. Än så länge är det bara sådär förargligt, retligt, liksom störningar i sändningen. Huvudvärk. Nysningar. Lite snorigt. Bäst att inta en mer ödmjuk hållning, liksom vätska och vitaminer.