Tove Lifvendahl – hemsida och blogg

Livsnjutning

Sitter med väninnorna i kvällssolen i skärgården med ett glas champagne och lär mig virka mormorsrutor.

Favorit i tidskriftshyllan

Är barnsligt förtjust över att få vara med i denna otroligt vackra och välgjorda tidskriftsfavorit! Här hittar ni Hemslöjd på nätet, och som prenumerant kan jag verkligen rekommendera en mer stadig relation.

Reservplan

Med allt prat om förestående tidningsdöd är det nog bäst att ha en beredskapsplan, tänkte jag. Har därför varit på kurs ikväll och tillverkat mitt livs första japanska temariboll. Blev rätt nöjd med den, och fyraåringen hedrade den med att pussa på den lite.

Höstlovsprojekt accomplished

Det stora projektet för höstlovsveckan var att bygga en ugn för svartgodsbränning. Köpte sågspån på sågverket i Klintehamn och putsade till de små alster som tillverkats i sommar på Etelhems krukmakeris familjedrejning av stora och små. Har bränt tidigare, under sommaren 2003 då jag gick en keramikkurs på Hemse folkhögskola, men då gjorde vi en bränngrop. Nu hade jag makalöst fin sten hemma och över från ett byggprojekt så det var bara att stapla.

Så läggs keramiken i, med öppning neråt helt omsluten av sågspån (går också med halm). En rejäl vedbrasa tänds ovanpå så att sågspånen så småningom börjar glöda. Då läggs ett tak på så att bränningen sker långsamt - i det här fallet kunde vi se rök från ugnen i cirka 12 timmar. Den fick sedan svalna lika länge, och i förmiddags var det dags att öppna! Det blev fint, lite flammigt (ju mindre syre desto svartare gods), och det hade bränt igenom hela lagret. Finns stor risk att jag sätter detta i system.

På vandring i Gamla Stan

Deltog i tisdags tillsammans med mina hantverks-väninnor på en underbar hantverksvandring som gick i Gamla Stan, där vi fick tillfälle att besöka fyra olika hantverkare. Vi fick träffa korgmakare, violinmakare, stickerska och sömmerska, och gladdes och imponerades av skicklighet, kunskap och ett kulturarv som heter duga. Här finns länk till hantverksföreningen som arrangerar dessa vandringar med olika upplägg. Rekommenderas!

Rakubränt

Ett underbart konstnärskap, med keramik som man vill ta med hem, alltihop. Dan Leonette i Kräklingbo besökte jag för första gången 2003 i samband med att jag gick en keramikkurs på folkhögskolan i Hemse. Nu tillbaka i hans verkstad och butik. Åk hit. Du blir inte besviken, möjligen dock ett antal hundralappar fattigare. Men i utbyte mot något vackert som varar livet ut.

En sorts skilsmässa

Idag höll vi avtackning för kollegan Sanna Rayman, som om en månad påbörjar ny tjänst som debattredaktör på Dagens Samhälle. Det blev en jättefin stund med många kollegor, inte minst en hel hoper gamla sådana som kom för att visa sin uppskattning. Även om separationen är helt odramatisk, är det ändå påfrestande.I en grupp på fyra personer som varje dag delar stort och smått, ljust och mörkt samt personligt, privat och professionellt, fäster man sig mycket vid varandra.

En mycket mångfacetterad och härlig person förändrar nu denna kvartett, och mitt eget kontemplerande över denna förändring fick bra utrymme under tillverkandet av denna bonad, som alla hennes redaktionskollegor under hennes sju år på SvD bidragit till genom att lämna varsitt ord. Ett slags textil och taktil terapi...

Broderi och bubblor

Åter vid skivan

Påbörjade i kväll en ny kursomgång i keramik, och ägnade hela kurspasset vid drejskivan. Jag föreställer mig att det är som att cykla; har man väl fått in förmågan kan man sedan förlita sig på att den sitter där.

Men i mitt fall börjar jag nästan att misströsta; även om det gått långt mellan gångerna har jag ändå suttit vid den där snurrande skivan rätt många timmar, och ändå - ändå! - är det så förbaskat svårt att få till centreringen, det vill säga att lyckas dreja färdiga alster och bibehålla mittpunkten intakt på föremålet.

Två skålar fick åka retur till en lerklump som nu ligger i kylen och skäms, medan två andra på nåder fick passera trots att jag inte var så nöjd med dem. Men skam den som ger sig. På't igen om en vecka!

Andningspaus i keramikverkstaden

Är mycket nöjd med mitt beslut att besvärja den mörka hösten med att anmäla mig till en intensivkurs i keramik. Har ju i olika omgångar ägnat mig åt hantverket, och kände det var dags att påminna händerna om det hela innan allt försvunnit. Har nu hämtat upp min första färdigbrända kollektion av två, och känner mig skapligt nöjd med resultatet. Har både drejat och kavlat.