Har använt helgen för att förbereda mig på den kommande veckan. Det är mycket som händer i min tillvaro just nu, så det kräver lite mentalt arbete för att kunna vara närvarande i varje enskild händelse, och inte bara "bocka av".
Imorgon ska jag utföra ett stort hedersuppdrag, och vara officiant på en borgerlig begravning. Det är ett enormt förtroende, att få hjälpa till med att skapa ett värdigt farväl av en människa. Att få vara med och förbereda och genomföra en begravning är kanske en av de finaste lektionerna i livet-kunskap man kan få.
En annan av de finaste stunderna i livet, och som är begravningens motsats i flera stycken, är dopet. Och på lördag stundar dop, och jag ska bidra med doptårta. Också ett hedersuppdrag, och bakningen görs förstås med lättare sinnesstämning än den tidigare uppgiften.
Dessutom är detta veckan då jag formellt byter arbetsgivare, och arbete, även om hela månaden innebär en ut- och inloggning på de respektive platserna. I skenet av de andra händelserna kan det tyckas världsligt, men för oss som har förmånen att få arbeta med det som också driver oss, är arbetet väldigt mycket mer än en uppgifter och försörjning - det är en del av både självförverkligande, drömmar och visioner.
Och på tal om visioner ska jag också hinna träffa 800 etablerade entreprenörer, och 1000 unga nybakade diton. Svenskt Näringsliv har framtidsmöte, och Ung Företagsamhet har SM.
Hur man laddar mentalt för en sådan vecka? Jag har varit med min familj, och läst ur min nyinköpta, vackra bok med Tomas Tranströmers samlade dikter som spänner över 50 år, Dikter och prosa 1954-2004. Han skriver verkligen för både levande och döda. Och så reflekterat lite extra över Sartres insikt, som jag gjort till en levnadsregel:
Innan vi lever
är livet inte något,
men det tillkomer oss
att ge det en mening
och värdet är inget annat
än den mening vi väljer.