Tove Lifvendahl – hemsida och blogg

Tid att bekänna färg

Pluralism, konkurrens, frihet – bör vara borgerliga ledstjärnor även inom skola och utbildning. Apropå frågan om konfessionella skolor.

Flera aspekter på frågan om böneutrop

Benar i frågan om böneutrop, där många olika spörsmål gör sig påminda. Och landar i att ett svenskt lagom kanske inte är så dumt.

Extremt utmanande saker

Har intervjuat Birgitta Essén, professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård vid Uppsala universitet, och överläkare på Akademiska sjukhusets kvinnoklinik. Vi pratar kulturrelativism, reproducerade bilder av invandrarkvinnan som offer, och att politiken, trots all vilja, har svårt att ta till sig av forskningen. Och så reder vi ut vad som är sant om den mytomspunna mödomshinnan.

Årets lucia är en norska

En liten rad om kultur och ängslighet. Och varför Erna Solberg får min röst som årets lucia.

På resa

Glad och tacksam för att ha fått vara med på ytterligare ett steg på en stor resa: idag diakonvigdes vännen Thomas Idergard SJ i St. Ignatius Church i Stamford Hill i norra London.

Saint Sebald, Nürnberg

Bjöd Sveriges ärkebiskop på kaffe och hembakt för ett samtal om Svenska kyrkan, politikens relation till religionen, konfessionella friskolor och kyrkans roll i flyktingkrisen.

På sin väg

Fint porträtt i tidningen Dagen av goda vännen Thomas Idergard som i söndags avlade sina löften till jesuiterna.  FOTO (DAGEN): JOSEFIN CASTERYD

Påfyllnad i kunskapsförrådet

Om gårdagen var uppstyckad i en osannolik blandning, var denna dag betydligt mer sammanhållen. Deltog på Engelsbergsseminariet som bar temat religion, och har haft glädjen att få fylla på kunskaps- och tankeförrådet hela dagen i ett fullmatat program med kvalificerade talare. Håll utkik på Axess TV framöver, då flera av de spännande talarna medverkar i intervjuprogram. Inte minst i ett land som är rätt sekulärt, men får ökade inslag av religiositet, finns anledning att lära sig mer om denna kraft som, oavsett man är troende eller ej, har en mycket stor påverkan på våra civilisationer. 

Välkomstceremoni i elefanthjorden

Avrundar en helt underbar dag, med dop och dopfest. Det är något väldigt vackert över att välkomna en liten ny människa in i en gemenskap, och oavsett det är ett dop eller en namngivningsceremoni, tänker jag på elefanthjordarna. Släktena som tar sig an en liten ny medlem, och knyter oupplösliga band. 

Blev lite tagen på sängen av att mamman till dopkandidaten framträdde med en sång i ceremonin, så vackert och rörande att tårarna trillade. Hade efter dopet en sådan där härlig eftermiddag på solig inhängnad tomt, med ett helt stim av ungar som rände runt, höga på livet och sockret från russin och festis. Vår yngsta tog hand om alla eventuella mat- och dryckesrester de andra barnen lämnade, och njöt av den veritabla skattjakten på golv och bord i nåhöjd.

De tårtbottnar jag bakade i förrgår kväll (efter mitt misslyckade första försök), fylldes igår med hallon och vanilj samt täcktes och dekorerades idag. Fem våningar hög blev den, och rätt så fin, om jag får tillåta mig att skryta. Och det är himla läckert att få göra sådana där skapelser - att bygga på höjden är tacksamt eftersom det med ganska enkla knep ser väldigt grandiost ut. Ett enkelt knep som jag tidigare haussat är ICA:s färdigkavlade vita marsipanlock. Sparar mycket tid. Fungerar bra.