Tove Lifvendahl – hemsida och blogg

Provprata tvivelaktig rekommendation

Skriver om kommunikation i sociala mediers tid och om den där önskan som Stina Oscarson uttryckte för ett par år sedan om en mer generös samtalston. Det vore verkligen en befrielse, men tycks omöjlig just nu. Så vi harvar väl på, och på vägen kan Osmo Wiios lagar ge viss tröst: "Kommunikationen misslyckas alltid, utom i vissa helt slumpmässiga fall".

Sista kvällen med gänget

Har haft en fantastisk eftermiddag och kväll med de som var mina närmaste kollegor på Svenskt Näringsliv. För att inte hänge mig åt privata, sentimentala yttringar om hur det känns att lämna en storartad arbetsplats och kollegor som man under många år delat både glädje och sorg med... så kommer här istället tre raka tips på hur man roar sig på bästa sätt i huvudstaden:

Hallwylska Museet - just nu pågår utställningen Vackert vikt, med sanslösa skapelser i manglat linne. Man får bara se till att man inte blir så fängslad av de fingerfärdiga mästerverket så att man inte missar interiören, som är helt magnifik med sitt utförande, utsmyckning och skatt av konstföremål. Otroligt nog mitt första besök där, men definitivt inte det sista.

Berns Salonger - det fina vädret tillät idag att vi satt på terassen och njöt av ett grönskande Stockholm och ett glas cava. Fick i uppgift av sällskapet att bryta en servett till ackompanjemang av rastamusik i högtalarna. Udda, men roligt.

Arirang - Sveriges bästa koreanska restaurang vad jag vet, och ett ställe att återvända till ofta, för lunch eller middag. Starkt beroendeframkallande smaker.

På skånsk konferens om företagsklimat

Bodde i natt på Hilton Kastrup. Otroligt smidigt och praktiskt, när man som jag igår kom halvdöd av trötthet till Kastrup och bara kunde promenera ett mindre antal meter och sedan komma in direkt på hotellet. Snabb men härlig frukost imorse, stod som åsnan mellan hötapparna när två favoriter dök upp i synfältet – havregrynsgröt och färska, frasiga croissanter. Men varför välja? Ingen GI-expert i sikte, så det blev både gröt, croissant och en liten mini-mini-muffins till mitt morgonte. Därefter promenerade jag tillbaka till flygplatsbyggnaden och tog Öresundståget till Höör, och sedan taxi till trevliga och otroligt vackert belägna Ringsjöstrand - tidigare kommunal verksamhet som nu blomstrar i privat regi. Bara en sån sak.

Där fanns kommunstyrelseordföranden och kommunchefer från i princip hela Skåne, och temat för konferensen var att diskutera hur man kan få tillstånd ett bättre företagsklimat, genom att lära av framgångsexempel. Jag hade äran att avsluta konferensen, men fick innan dess själv del av mycket intressanta perspektiv och lärdomar; bl a hur man jobbar med dessa frågor i Danmark, samt hur den makroekonomiska och demografiska utvecklingen påverkar. Dessutom berättade folk från kommunerna hur de jobbade med olika frågor, bl a serviceattityder och sociala medier.

Det var ett dimmigt Skåne som var värdplats idag, men trots tjockan var det bedövande vackert, när vi reste vägen till Sturup igen. Det är något alldeles speciellt med det flacka landskapet och de vackra träden och byggnationerna som kontrasterar och lyfts fram. Dimman gjorde det hela bara mer trolskt. Hade gärna stannat och fotograferat, det bjöds gott om Kodak moments, men tiden medgav det inte. Just nu är det skördesäsong för ”bidorrr”, dvs sockerbetor, och även hanteringen av de ojämna knölarna har sin skönhet. Behöver åter till Skåne snart – var otillfredsställande kort idag.

Kvällstidningarna ballar ur

Kära Dagbok, 2010 är ett år då två händelser med stor impact på svenskt samhällsliv sker; avtalsrörelsen och valrörelsen. Och det är julafton varje dag för dem som livnär sig på att skildra konflikter - och för dem som går igång på att överdriva, regissera och skapa konflikter. Efter läsning av kvällstidningarna de senaste dagarna står det klart utom allt rimligt tvivel att några av dem häckar just där.

Expressen ägnade idag ansenlig mängd sidor åt att "avslöja" hur moderaterna skulle göra Fredrik Reinfeldt till Kvinnornas man - och man utlovade att berätta om den hemliga strategin som visade sig vara att...

... man ska lansera en trygghetsreform innan valet under ledning av Beatrice Ask. Vilken bomb. Vilket avslöjande. Vilken hemlig plan. Not. Jag vet inte vad som är mest corny i den här uppblåsta historien men samspelet mellan politiker och journalister - men "verklighetens folk" torde bli irriterade över spiksoppekokandet. Vi förväntar oss att det regeringsbärande partiet har idéer på trygghetsområdet, inte minst som det varit ett adelsmärke för detsamma. Vi förväntar oss att de presenteras innan valet. Dokument som ska offentliggöras är ditintill interna. En "bomb" är ett bombastiskt ordval som inte ens Expressens Niklas Svensson kan använda och mena det. Snälla partier, snälla mediarepresentanter, underskatta inte oss medborgare på detta sätt.

På tal om svulstiga formuleringar, googlar man på begreppet "Sveriges farligaste man" får man som första träff en artikel om en 61-årig man som dömts för fem mord, på den andra och tredje träffen artiklar om den djupt kriminelle Lars-Inge Svartenbrandt och hans misshandlade offer och på plats fyra...

...skriver Ingvar Persson på Aftonbladets ledarsida om Svenskt Näringslivs VD Urban Bäckström. Bildvalet är, som kan beses bredvid, omsorgsfullt valt för att matcha rubriken. Artikeln handlar om att Persson anser att Bäckström uttalat sig för skarpt mot facket i den pågående avtalsrörelsen. Snälla Aftonbladet, ni får gärna kritisera min chefs uttalanden men när kritiken publiceras i oredigerad affekt känns det faktiskt lite som Kina-TV.

Snart helg - my day at The Office

Tvångstanke 1: Vända mig om och gallskrika i ansiktet på pendeltågsresenären bakom mig som för tredje gången låter sin väska fara in i knävecken på mig när vi är på väg att kliva av tåget. Tvångstanke 2: Äta sockriga äppelbriocher, rabarber- och chokladmoussebakelser och bärtarteletter på kondisfrukostmötet istället för den fil och flingor, rågskrållor, kokta ägg och groddar som ingår i frukostbuffén. Tvångstanke 3: Maila nya branschtillskottet på tidigare arbetsplatsen och be om en pitch.

Sagostund i avtalstid

Kära Dagbok! Häromdagen hörde jag en kollega berätta om en skolklass hon kände till någonstans i mellansverige. Vid ett föräldramöte togs frågan om fickpengar upp. Det var många som tyckte det var besvärligt att barnen i klassen fick väldigt olika summor eftersom det skapade starka spänningar mellan dem som hade rika föräldrar och dem som hade föräldrar som inte hade så stort ekonomiskt utrymme. Därför beslöt man sig för att hitta en slags gemensam nivå så att alla barn skulle få ungefär lika mycket.

Man kom överens om ett intervall för fickpengarna och alla verkade tycka att det var en bra lösning. Istället för att trissa upp fickpengarna kunde man istället satsa mer pengar på den gemensamma klasskassan så att även de som inte hade så rika föräldrar skulle kunna komma iväg på en skolresa. Efter ett tag kom det fram att en förälder ändå hade givit sitt barn en mycket högre peng än vad de andra fick. Det ledde, inte så konstigt, fram till att de andra föräldrarna blev irriterade över att överenskommelsen inte hade hållits.

Ja, ungefär så där berättade hon för mig. Jag tyckte det var en rätt intressant berättelse - den känns liksom lite bekant. Kan inte förklara hur. Men på något sätt.

Trygghet kan vara så mycket

Kära Dagbok! Landets största parti har fått en ny partiledare som heter Mona Sahlin. Det är spännande. Den gamla ledaren Göran avslutade med att skälla på centerpartiet och på oss i Svenskt Näringsliv för att vi höll på att "regissera attacker" mot dem "som har det sämst ställt i landet". Och så sa han att socialdemokraterna egentligen vann valet.

Han berättade att han numera får inbjudningar från hela världen att komma och tala. Och så pratade han också mycket om att socialdemokraterna vill ha trygghet och att folk ska ha jobb. "Politik spelar roll. Det vet – mer än några andra – de hundratusentals kvinnor och män som var arbetslösa 1994, men idag kan stiga upp varje vardagsmorgon och säga: "Jag går till jobbet!""

Det där får mig att tänka på Åsa Larsson, kanslichef i socialdemokraternas riksdagskansli, som efter valet ville kringgå LAS när hon skulle sparka 40-talet personer av hänvisning till att "vi behöver kunna anpassa oss allt eftersom". Man får hoppas att de 40 inte hänger läpp, för som den nya ledaren sa i sitt installationstal: "laget alltid är större än jaget".

Same but different

Kära Dagbok! I helgen besökte jag Nya moderaternas kommunala rikskonferens i Örebro. Det var jättemycket folk och (nästan) alla var på gott humör. Det märks att det har skett en förändring. De nya moderaterna verkar ha mycket roligare. Fast dom som dricker för många groggar ser väldigt mycket ut som de alltid har gjort.

Var den du är - om du är som vi vill

- Kära Dagbok! Var ikväll på Shortcut och Ledarnas tillställning på Sturecompagniet där en lista över 75 kvinnliga ledare som ses som framtidslöften presenterades. Förutom att jag själv blev glad över att finnas med på listan, var det desto mer glädjande att nummer ett blev Åsa Keller - VD för hemserviceföretaget HomeMaid. Det är ett modernt företag och en modern ledare.

Men jag tror att några kommer att bli sura. Tidskriften Mana och Iransk-Svenska Solidaritetsföreningen ISS, till exempel. Mana är en nättidskrift som sponsras av SKTF, SEKO och Byggnads. Idag rapporterade den om en uppmaning till "allmänheten att protestera mot arrangemanget". "Arrangemanget" är ett seminarium som företaget Hemfrid och arbetsgivarorganisationen KFO håller och som handlar om hushållsnära tjänster.

"Organisationen uppmanar allmänheten att protestera mot vad de betraktar som en attack mot den Internationella Kvinnodagen" står det i pressmeddelandet. Vad konstigt - ungefär som om en liten organisation skulle kunna äga kvinnodagen. Trodde poängen med den är att den tillhör alla kvinnor, även dom som inte är medlemmar i Iransk-Svenska Solidaritetsföreningen ISS.

Men de kanske bara skämtar. På Manas hemsida kan man ju läsa att de bejakar "den inre, inneboende kraften hos alla ting, hos alla människor att vara dem de är".  Det måste väl innebära att även sådana som inte gör samma val som de ska respekteras?

Ett missförstånd?

Kära Dagbok! Jag fick ett litet gult flygblad i handen från SEKO-facket när jag gick genom tunnelbanan. Där står det att arbetsgivarna (dom som jag jobbar med) vill att den som tjänar minst ska ha lägre lön. Konstigt. Såvitt jag har förstått handlar avtalsrörelsen väl om hur mycket lönen ska höjas. Ingen har väl föreslagit en sänkning? Måste kolla... Aha. Pytte-pyttelitet stod det på ena kanten av flygbladet "Texten bygger på SEKOs tolkning av arbetsgivarorganisationernas krav och vision". Det kanske är någon som har busat lite. Det är roligt med bus. I morgon tar jag med mig ett flygblad jag med, och så skriver jag med pytte-pyttesmå bokstäver "SEKO vill att dem som står utanför arbetsmarknaden ska fortsätta göra det, eftersom de bara bryr sig om sina egna medlemmar - på de arbetslösas bekostnad". Det är verkligen kul det här med kommunikation.