Tove Lifvendahl – hemsida och blogg

Tid att fundera i Märsta

På ABC-nytt kunde man ikväll höra om den där ledningen som brunnit i Rotebro, och fått till följd av att tågtrafiken slogs ut i närmare sex timmar i närområdet. Själv satt jag på 8.09-pendeln från Uppsala och kom till Märsta när strömlösheten drabbade nätet. Som tur var hade jag en del arbete som gick att utföra på tåget, och ett möte fick omvandlas till en liten telefonkonferens istället.

Men efter en timme och fyrtiofem minuter utan att SJ-ledningen lyckats ge besked om de skulle sätta in någon ersättningsbuss, ledsnade jag på att stirra ut på stationen i Märsta och gav upp hoppet (vilket var rätt givet efterhandsinformationen om hur lång tid det faktiskt tog). Delade en taxi till Stockholm med en annan resenär som hade möten att passa. Frågan som dök upp (inte för första gången), och som också belystes i nyheterna ikväll var hur stor kostnaden blir för en dylik incident. Intervjuad i tv var en person som var på väg till Sundsvall för att skriva upp för körkort, och hur denna försening nu riskerade att försena åtkomsten till körkort. Runt omkring mig hörde jag hur möten ställdes in, sköts på, planerades om.

Inga av oss som satt och svor i tanken är förstås några experter på det här. Men eftersom den initiala bedömningen från SJ faktiskt var att det var ett allvarligt fel, och att en uppbrunnen kabel inte var fixat i en handvändning, tänker jag att de där ersättningsfärdmedlen borde ha satts in direkt. Längtar tills vi uppfunnit spårbunden trafik som är mindre sårbar - för det kommer vi att göra. Till dess prisar jag uppfinningen av smartphones.

Jag böjer mig

Summerar denna förment olycksdrabbade dag:

1 st missat tåg (10 sekunder...)

1 jobbmöte (med idoga försök att dölja gäspningar till följd av 1 orolig natt för äldste sonen)

1 porträttfotografering (föregicks av 1 desperat make-up för att täcka spåren av 1 orolig natt för äldste sonen)

3 regnfall

0 paraply och regnskydd

1 intervju med spännande person som gav mig nya tankar

1 föredrag för smarta unga personer på temat liberalismens utmaningar

1 snöglopp

1 drama på stadshuset i staden, en man hotade att ta livet av sig

1 hemlagad pesto (blev toppengod) till färsk pasta

1 tv-dinner "Let's Dance"

1 elak återkomst av förkylning (1 dos Alvedon, 1 dos hostmedicin, 1 påse halstabletter)

gränslös självömkan till följd av förkylning

Delsummering: det är helt klart något speciellt över den här dagen. Man kan försöka mota Olle i grind genom att boka in bra saker, men det hänger ändå något tungt över det hela. 

Total summa: Defaitism.

Sänkt

Förkyld så in i bängen. Inte det minsta spirituell. Återkommer.

PUB - Amningsmottagningen: 1-0

Hörde ifrån angränsande rum debatten i Kvällsöppet ikväll rörande amning. Såg någon på Twitter bojkotta programmet, med hänvisning till att det är ett privat beslut. Det håller jag med om, men inte att amning inte är något som kan debatteras. För jag kan också vittna om attityder, inte bara hos vårdpersonal, utan hos välmenande omgivning, som gör det svårt att inte försöka fullfölja till varje pris. I mitt fall var det väldigt högt. Dessutom är vi många kvinnor som i egenskap av nyförlösta mammor, litar blint på de råd vi får från professionen, utan att ha något att sätta emot. Inte bra - vare sig sig polisiär barnmorska eller alltför följsam mamma. Noterar av kommenteringen kring programmet att det är många som bär på trista erfareheter på amningsområdet.

Jag beslöt mig för att inte sätta mig framför tv:n och jaga upp mig, utan gick istället in i datorn och letade rätt på ett tre sidor långt brev jag skickade till cheferna för Amningsmottagningen vid Uppsala akademiska sjukhus i maj 2009, då jag efter tio veckors helvete blivit frisk igen. Brevet beskriver vad jag vad med om, samt ger tre konkreta förslag på förbättringar. Ingen rocket science, om man säger så, utan snarare lite smartare system som kloka verksamhetsledare lätt skulle kunna sätta i verket med hjälp av lite schemaläggning och nya rutiner (att så långt det är möjligt få träffa samma person längs en sjukdomsprocess är exempelvis ett sådant förslag . Vinsten blir att man slipper börja om, och som i mitt fall, få diametralt olika råd varje gång/återbesök dessutom.).

Samma vecka jag skickade brevet minns jag att jag passerade genom PUB-huset i Stockholm, och fick i hastigheten syn på en bärsele för barn. Väl hemma ville jag kolla upp om det fanns möjlighet att lägga undan den, och ringde därför växlen. Hon kände inte till att det fanns någon sådan butik i PUB-huset, utan hänvisade till hemsidan. Jag förklarade att det var därifrån jag kommit, men utan att hitta en butik på förteckningarna som kunde stämma. Ja tyvärr, sa hon, då kan jag inte hjälpa dig mer. Jag förklarade, vänligt, exakt vart jag hade sett bärselen, på vilket våningsplan och i relation till uppåtgående rulltrappa. Hon sa att hon inte satt i huset utan på något ställe dit kundtjänsten var outsourcad. Lite irriterad mailade jag till varuhuschefen och berättade att informationen på hemsidan var otillräcklig, samt att deras personal inte varit så tillmötesgående på telefonen och heller inte verkade ha en uppdaterad varuhusplan tillhanda.

Svaret från PUB:s varuhuschef kom inom en timme, från henne personligen. Hon medgav bristerna, lovade åtgärder samt tackade för att jag hade hört av mig. Från Akademiska sjukhuset har jag ännu inte, tre år efteråt, ens fått en bekräftelse på att brevet kom fram.

Sommar på banken = ingen service

Dags att byta bank - men vad ska man byta till? Den nuvarande (förkortning, tre bokstäver) har misskött sig - en fråga som ställdes för snart en månad sedan om lånelöfte för bolån är alltjämt inte besvarad, och skälet är att den enda handläggaren i tjänst under sommaren på kontoret inte har tid, utan är överbelagd. Men några andra banker som har kontaktats är inte heller så "på", utan hänvisar till sommar- och semestertider. Känns helt bisarrt att det gör att man som privatkund inte kan få normal service, eller åtminstone ett besked om att det tar längre tid. Den här negligerande icke-servicen är i alla fall inte acceptabel.

Man skulle prata med de där flygplatskonstruktörerna

Avslutade resan med att tillbringa några söndagstimmar i Saint Malo, och strosade på kullersten i gamla kvarter. Urcharmigt och sympatiskt, trevliga små butiker och små innergårdar med restauranger och caféer. Satte oss sedan i bilen och påbörjade resan mot Paris och Charles de Gaulle. Allt fungerade fint ända tills vi kom till flygplatsen.

Av någon outgrundlig anledning ligger återlämningsstationen för hyrbilar nästan otillgängligt, så när man har lämnat ifrån sig bilen och står med två fullastade bagagevagnar och två barn, får man gå en kilometer för att ta sig till transfertåget till utrikesterminalen. Och naturligtvis kan man inte ta bagagevagnarna ända ner på plattformen, utan måste lämna dem en bra bit ifrån och sedan ta sig ner medelst hiss. Samma sak när man kommer fram till rätt terminal, och därefter är det sin egen historia att checka in och ta sig upp till gaten. Varför tänker man inte på användarna av systemen när man designar dem, undrar man mellan varven av mer mordiska tankar och svettfyllda umbäranden. Vi kom i alla fall på planet, men utan någon direkt marginal, och hemresan gick hyggligt väl. Väl på Arlanda måste någon ha bommat körningen, för det tog en halvtimme innan bilen var på plats och det var sen natt när vi väl kom hem. Men mitt gnäll här får ändå ses som marginella invändningar mot en i övrigt jättefin helg som gav mersmak för Bretagne. Rekommenderas!

Sköna maj välkommen

Vårmånaden framför alla, sköna maj, vakades in tillsammans med den yngste i arla morgonstund. Enligt min definition är det natt alltjämt strax före fyra, men han var av en annan åsikt, så vi dragkampades i frågan om man skulle sova tills jag fick erkänna mig besegrad och anpassa mig till idén om att dagen var i full gång. Fick emellertid en mycket efterlängtad "förmiddagslur" 06.30 och ett par timmar framåt, så sedan blev jag också människa. Men demonstration blev det inte, även om Uppsala enligt tradition även bjuder en borgerlig variant i regi av kristdemokraterna.

Dagens fråga är ju annars varför Juholt valde Falun/Borlänge som förstamajtalsarena - skademinimering eller genomtänkt strategi? De är nog mindre kritiska och mer homogent socialdemokratiska och tacksamma i Dalarna än vad en mer blandad publik sannolikt skulle vara på Norra Bantorget. Men jag vet inte om det är smart. Var ute en stund och försökte mig på promenad till Botaniska trädgården, men fick gå hem och duscha hett efteråt eftersom det var iskallt och jag blev genomfrusen. Man blir inte klok på de här temperaturväxlingarna - ena stunden sommarvärme och den andra läge för vantar och mössa igen. Den enda fördelen är att man får chans att göra det svenskaste av svenska - klaga och kommentera vädret.

När blev förskolan förvaring?

Fortsätter mitt gnällande (det är så lätt när man väl har börjat...) och undrar hur det kan komma sig att förskolan rent generellt betraktas och lyfts fram av politiska beslutsfattare som en viktig och angelägen verksamhet där man stimulerar barnens utveckling på ett kroppsligt, intellektuellt och socialt plan genom lek, lärande, samvaro och vila - medan samma omhuldade verksamhet vid ankomsten av ett småsyskon plötsligt övergår till att bli en förvaring som ska ransoneras och begränsas? I Uppsala har det till och med igår erbjudits 15h barnomsorg/vecka för storasyskonet när småsyskonet är hemma med förälder. Från och med idag har ett politiskt beslut gjort att det höjs till 20h/vecka. Det som verkar vara ett galaktiskt stort beslut för politikerna är ett mycket litet steg för en barnfamilj...

Dessutom undrar jag varför politikerna anser att det ska vara tillåtet att köpa leksaker till barnen men förbjudet att betala förskolan (givet att de är beredda att erbjuda tjänsten) för att barnet ska kunna stanna ett par timmar till i en verksamhet som föräldrarna så tydligt ser stimulerar barnets utveckling på alla tänkbara plan? Jag respekterar att folk tycker olika, både när det gäller synen på barnomsorg och på skattefinansieringen av densamma, men föredrar en argumentationslinje som är konsistent. Just nu hänger det inte alls ihop.

Sur på IKEA

Jo, jag är i vanliga fall ett stort fan av IKEA - tillhör de där kufarna (vi är rätt många) som ser det som ett nöje att åka dit och strosa runt och köpa storpack med värmeljus. Men nu håller vår relation på att ansträngas rejält. Klagade ju förra veckan på den trasiga garderobssida som kördes hem i tisdags. I fredags hade inget hänt när jag ringde och kollade. Idag var beskedet att "den kommer kanske i slutet av veckan, mer kan jag inte säga". Varför inte då? Jag betalade för hemleveransen och fick med mig en defekt produkt som nu ingen kan ge besked om när den kommer att ersättas med en fungerande. Jag är medveten om att detta är i-landslyxgnäll men i alla fall. Min riktigt goa' inställning till företaget sedan förra måndagen är nu under hård prövning. Fortsättning följer. Tills vidare morrar jag då och då åt de högar med ofärdiga garderobsdelar som nu upptar en väsentlig del av hemmet.

Dags att byta dag

Just nu fungerar ingenting - försökte ladda upp en bild av en skruvmejsel men något i bloggverktyget verkar ha låst sig. Är utmattad efter kvällens projekt där skruvmejseln spelade en central roll - ihopsättning av IKEA-garderober till barnkammaren. Det började bra, monterade sex lådor på en halvtimme och gick sedan på de tyngre grejorna - stommen. En av väggarna i garderoben ser dock ut som om världens starkaste man har försökt testa svikten i den genom att sätta sig på den. Så oerhört irriterande att nu behöva reklamera och strula - dessutom har jag ingen bil så det blir lite extra stökigt och bökigt. Min otålighet och irritation över att få lämna projektet inte ens halvfärdigt dämpades inte ens av en stor kopp te. Men som man säger, demain il y a un autre jour...